SALLY JÖNSSON

4 WEEKS


Nikon D3100 - 18-55mm

Det är knappt fyra veckor kvar av skolarbete men jag håller på att krascha redan nu. Det är dumt egentligen, när det är så lite tid kvar och jag har lyckats hålla i gång så länge. Stressen har tagit över mig och det känns nästan som jag har svårt att andas. Det handlar om att ta en sak i taget, detta vet jag, men ändå så låter jag allt arbete ta över mig på en gång. Jag känner mig energilös, motivationslös, jag känner att det inte spelar någon roll längre, jag vill bara vila. Jag försöker lämna verkligheten genom att drömma mig bort eller kolla på serier, vilket jag mycket väl vet orskar mer stress och ångest. 

Igår lade jag bort skolan och vilade. Jag låg på sängen och bara blundade, försökte att inte tänka på någonting. Därefter gick jag ner, åt middag och bytte sedan om till träningskläder. Jag tog en promenad i den varma kvällsluften, lyssnade på fåglarna, andades och pratade med mamma. 45 minuter senare kom jag hem, träffade på grannkatten (som nog kände att jag var lite nere) som ville gosa. Jag gick upp till mitt rum, mediterade, utförde yoga, tog en dusch och gick och la mig. Jag behövde verkligen varva ner, verkligen slappna av. Och det hjälpte. Idag mår jag lite bättre, men jag vet att en promenad, en meditation och lite yoga inte räcker för att jag ska bli av med trycket över bröstet och ångesten jag känner över skolan. JAG VILL LYCKAS! Men den där "dryga jäveln" i mig har tagit över och säger gång på gång; "Jag orkar inte!" 

Jag låter bilden ovan vara min (och andras) inspiration. Den är lite dyster men omgivningen representerar hur jag känner ganska bra nu. Jag ska nå slutet i tunneln! Det är några steg bort, men dit ska jag! När jag kommer fram vet jag att det kommer kännas bättre och jag kommer bli mig själv igen! Det är fyra veckor kvar av hårt arbete och jag måste ta en sak i taget, vila, andas och koppla av då och då. 

Comments

Loading comments...
Show all comments
Form is loading